Likviditetsrisken definieras som risken för att banken, vid brist på likvida medel, inte kan fullgöra sina åtaganden eller att de endast kan fullgöras genom upplåning av likvida medel till avsevärt ökad kostnad. Likviditetsrisk kan också uttryckas som risken för att ett finansiellt instrument inte kan avyttras utan större prisreduktion eller genom att transaktionen medför stora kostnader. Likviditetsrisk uppstår när förfallostrukturen för bankens tillgångar och skulder inte sammanfaller.

I verksamheten krävs att banken har rutiner för bevakning av betalningsströmmar som säkerställer att en tillfredsställande likviditetsnivå upprätthålls. Detta för att möta kundernas behov av likvida medel, för att ha möjlighet att erbjuda kunderna krediter samt för att i övrigt klara sina betalningsåtaganden.

Intimt förknippad med likviditetsrisk är finansieringsrisk. Finansieringsrisken är risken för att banken inte, vid varje tillfälle, har tillgång till tillräcklig finansiering. Risken kan exempelvis uppstå vid allt för stort beroende av en enda finansieringskälla eller om refinansiering av hela eller en stor del av bankens upplåning ska ske vid ett enda tillfälle.

För att säkerställa att banken alltid har tillräcklig likviditet för att kunna fullgöra sina betalningar har styrelsen fastställt toleransmått som bland annat reglerar miniminivån för likviditeten samt kvaliteten på likviditetsreserven.

Ansvarsfördelning

Styrelsen ansvarar för att bankens finansiella risker, däribland likviditetsrisker, identifieras, mäts, hanteras, kontrolleras och rapporteras inom banken. Styrelsen fastställer årligen bankens Riskpolicy respektive Finanspolicy, vilka bland annat innefattar riskaptiten avseende likviditetsrisk. Styrelsen har delegerat ansvar och befogenheter avseende finansverksamheten och hanteringen av bankens finansiella risker till Finanskommittén.

Ekonomi- och finanschefen ansvarar för den löpande finansverksamheten samt intern kontroll av de finansiella riskerna.

Riskkontrollfunktionen ansvarar för att följa upp att den interna kontrollen av de finansiella riskerna fungerar.

Likviditetsstrategi

För att minska risken för likviditetsstörningar har banken en målsättning att ha en hög likviditet som med god marginal överstiger de legala kraven i form av likviditetstäckningsgrad. Bankens likviditet består av tillgodohavande på bankkonto (i annan bank) tillgodohavande på skattekonto samt räntebärande värdepappersinnehav. Värdepappersinnehaven kan, förutom en likviditetsreserv med högsta kreditkvalitet, bestå av obligations- och certifikatsinnehav emitterade av företag med god officiell kreditrating (s.k. ”Investment Grade”). Därutöver finns kreditlinor kopplade till bankkonto.

En väsentlig del av likviditeten utgör en likviditetsreserv bestående av tillgångar som kan skapa likviditet på kort sikt till förutsägbara värden. Det ska vara tillgångar som är likvida på marknaden och belåningsbara i centralbanken. De består av obligationer och certifikat emitterade av svenska staten, svenska kommuner eller bostadsinstitut, de sistnämnda i form av säkerställda obligationer. Emittenterna har en officiell kreditrating på AAA eller AA+.

Finansieringsstrategi

Bankens finansieringsstrategi ska säkerställa att det finns tillgång till flera stabila finansieringskällor och att den genomsnittliga löptiden på finansieringen är rimlig i förhållande till löptiden på utlåning till allmänheten. Den viktigaste finansieringskällan är inlåning från allmänheten men banken finansierar sig också genom att uppta lån på de finansiella marknaderna.

Inlåning och utlåning har normalt sett helt olika avtalade löptider. Inlåning har kort löptid och krav på att vara tillgänglig omedelbart medan utlåningen normalt sett är relativt långfristig. En stor del av inlåningen från allmänheten omfattas av den statliga insättningsgarantin och den historiska erfarenheten talar för att löptiden i inlåningen i praktiken är väsentligt längre än den avtalade löptiden. Det innebär att inlåningen normalt sett fungerar bra som en stabil långsiktig finansieringskälla.

Banken utnyttjar marknadsfinansiering genom emission av obligationer och certifikat för att skapa en rimlig löptid på den totala finansieringen och därigenom matcha utlåning med längre löptider. För ändamålet har banken ett MTN-program med en ram på 7 miljarder kronor. Genom programmet kan banken emittera obligationer med en löptid på mellan 1 och 15 år. För kortare krediter, upp till 1 år, har banken ett certifikatsprogram med en ram på 1,5 miljarder kronor.

Banken har en officiell kreditrating av Standard & Poor´s. Ratingen är A- med stabila utsikter.

Beredskapsplan och stresstester

Styrelsen har fastställt en beredskapsplan för hantering av likviditetsrisker. Beredskapsplanen avser att förbereda banken på olika handlingsalternativ om det uppstår en situation som riskerar bankens likvida ställning. I planen beskrivs händelser som kan utlösa beredskapsplanen kopplat till åtgärder för att förstärka likviditeten. Banken har identifierat olika åtgärder som är anpassade för olika situationer. Vid akuta problem kan det visa sig att beredskapsplanens åtgärder inte är tillräckliga. Det kan då vara aktuellt att istället aktivera återhämtningsplanen.

Det kan finnas flera skäl till att aktivera beredskapsplanen, exempelvis om den löpande uppföljningen visar att fastställda toleransmått riskerar att inte uppfyllas.

Banken genomför stresstester regelbundet. Resultatet av stresstesterna utvärderas mot bankens fastställda risktolerans och används för att anpassa strategier och riktlinjer. Stresstesterna bygger på mycket negativa antaganden i form av, en betydande minskning av inlåning, fallande värden på likviditetsreserven samt en icke fungerande obligationsmarknad som innebär att banken inte kan anskaffa likviditet via marknadsupplåning. Bankens likviditetsreserv ska, trots ett mycket stressat scenario, räcka i minst 45 dagar utöver den likviditetsnivå som LCR-kravet uppgår till. Finanskommittén kan därigenom bedöma om likviditetsskapande åtgärder behöver vidtas, för att säkerställa en god likviditet, även i ett stressat scenario.

Uppföljning och rapportering

Den löpande likviditetssituation följs upp dagligen av Ekonomi/Finans, som löpande rapporterar till Finanskommittén, som i sin tur rapporterar till styrelsen.

Riskkontroll rapporterar minst kvartalsvis i en samlad riskrapport sin bedömning av likviditetsriskområdet till styrelsens Risk- och revisionsutskott samt styrelsen 

Bankens likviditetssituation i sammandrag