Gemensamma barn

De gemensamma barnen får alltså inte ut sitt arv förrän ni båda har avlidit. Du har därför rätt att fortsätta att förfoga över hemmets alla tillgångar efter din makes död. Den enda inskränkningen är normalt att du inte får förfoga över arvet, dvs. halva boet, genom att testamentera bort det och/eller ge bort i gåva, om gåvan är att jämställa med testamente.

Först när den siste av er har avlidit får era gemensamma barn ut sina arvslotter efter er båda. Barnen ärver då hela boet till det värde det då har. En del av egendomen kan testamenteras bort till annan, men barn har alltid rätt att få ut hälften av sin arvslott, den så kallade laglotten.

Beskattningen av arv till efterlevande make har helt slopats i de fall dödsfallet inträffat efter den 31 december 2003. Från och med den 17 december 2004 slopades arvsskatten helt. Om en person avlider utgår ingen arvsskatt, oavsett vem som ärver.

Om giftorättens värde understiger fyra prisbasbelopp träder basbeloppsregeln in. Den innebär att efterlevande make alltid har rätt att få behålla fyra prisbasbelopp av det gemensamma boet. Den regeln kan därför inskränka barns arv.

Särkullbarn

Om du och din make har barn som inte är gemensamma kallas de för särkullbarn. De har samma lagliga rätt att ärva som gemensamma barn, men de har rätt att få ut sitt arv på en gång - de behöver alltså inte vänta tills även styvföräldern har dött.

Här kan ett testamente och/eller livförsäkringar hjälpa dig eller din make att ha råd att bo kvar i ert hus när någon av er går bort. Ett testamente kan minska särkullbarnets arv till hälften, laglotten, som barnet alltid har rätt att få ut. I testamentet kan ni ange att särkullbarnet ska ha resterande del av arvslotten när efterlevande maken har dött. Finns tillgångar eller försäkringar för att lösa särkullbarnets laglott eller arvslott kan det innebära att du inte tvingas sälja bostaden.

Observera att andra regler kan gälla vid utflyttning till annat land.