Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.

Till textinnehållet på sidan. Tryck Alt+S

Hej! Hur kan vi hjälpa dig?

Ställ din fråga här

Telefonbanken

Öppettider033-10 50 60 val 3

Digital Support

Dygnet runt0771-97 75 12

Spärrservice

Dygnet runt08-411 10 11

Del 3 – Van aktieplacerare

Aktieskolans avslutande del vänder sig till dig som vill ha en fördjupning kring hur du kan minimera riskerna i ditt aktiesparande samt få en beskrivning av verktyg för hur du kan prognostisera en akties förväntade kursutveckling baserat på dess historiska rörelsemönster.

Hantera risk – Stop loss

Teknisk analys

Trend, trendlinjer och trendkanaler

Grundläggande kring börsintroduktioner

Summering del 3

Frågetest

Slutet på aktieskolan

Tillbaka till del 1

Tillbaka till del 2

Aktieskolans tredje del

Hantera risk – Stop loss

Ett verktyg som kan hjälpa dig att hålla dig till din strategi och minimera risken är så kallad Stop Loss. Stop loss-funktionen ger dig möjlighet att köpa eller sälja en aktie om ett par förutbestämda villkor uppfylls. Kriterierna kan vara att du vill sälja dina aktier om kursen faller under en viss nivå, alternativt köpa om den går över en viss nivå.

Exempel:
Du köper en aktie till kursen 100 kr. Du bestämmer dig att du är beredd att ta maximalt 7 procent förlust, sedan ska du sälja. Du kan då lägga in en stop loss-order med villkoren att du vill sälja aktierna om kursen går under 93 kr. På så sätt har du garderat dig genom att per automatik skydda dig mot större förluster än de du på förhand bestämt. Stop loss kan även vara ett bra verktyg om du för en tid inte har möjlighet att hålla koll på börsen, exempelvis på semestern.
Eftersom stop loss förlitar sig på marknadskurser är det viktigt att poängtera att man måste använda stop loss med försiktighet. Stora kursrörelser, aktier med låg omsättning och andra händelser som påverkar aktiekursen är exempel på sådant som kan utlösa en stop loss-order.

Trailing stop loss

Trailing stop loss går ut på att man sätter en stop loss-nivå som i en vanlig Stop loss-order men att man sedan även höjer stop loss-nivån om kursen på aktien skulle stiga.
Vi fortsätter från exemplet innan:
Du köper aktien för 100 kr och lägger in en stop loss på 93 kr. Efter några veckor står aktien i 106 kr. Trailing stop loss-tekniken bygger nu på att din stop loss-nivå ska följa med kursen upp. Du uppdaterar då din stop loss till exempelvis 99 kr. Ytterligare en tid senare så står aktien i 111 kr och du flyttar stop lossen igen, nu till 105 kr. Sen kommer det dåliga nyheter och aktien sjunker till 102 kr. Nu har dock din stop loss-order aktiverats och redan sålt dina aktier för 105 kr. Du har i detta fall inte lyckats sälja på toppen men har haft tryggheten i att alltid veta vad den maximala förslusten kunnat bli.

Teknisk analys

Teknisk analys är en analysmetod som grundar sig på historiska marknadskurser. Man studerar kurshistorik för att hitta mönster i rörelserna; mönster som man tror kan uppstå igen i framtiden. Som alla former av aktieanalys, kan den inte förutsäga framtida kursrörelser, bara prognostisera dem.

Grafer

Priset på en aktie, till skillnad från till exempel priset på en vara man köper i en butik, bestäms av vad en investerare vid varje givet tillfälle är beredd att betala för aktien. Det aktuella marknadspriset för en aktie är således inte bara en reflektion av bolagets värde, utan snarare en kombination av fundamenta och rådande marknadspsykologi. Detta innebär att ett aktiepris, och än hellre en serie av prisdata, bär på väldigt mycket information.
Prisdata i tabellform är dock svåranalyserad och därför förs all prisdata över till prisgrafer när den ska analyseras i den tekniska analysen. I detta format är det nämligen lättare att analysera historisk kursdata för att definiera trender och formationer.

Det finns främst tre olika graftyper för att visa priset i en graf:

  • Linjegraf,
  • Stapelgraf
  • Candlestick

Skillnaden mellan dessa graftyper är hur mycket information som visas samt hur intuitivt lättillgänglig den presenterade informationen är. Den helt dominerande graftypen i Europa är linjegrafen. För teknisk analys används dock främst stapelgraf och Candlestick-graf. Anledningen är att dessa ger mer information om prisrörelsen och om huruvida köparna eller säljarna tenderar att vara i kontroll.

Upp

Graftyper

Linjegraf

Linjegrafen är den vanligast förekommande grafen för att presentera utveckling sett över en längre tid. Genom att sammanbinda kurserna med jämna tidsintervall skapas en graf. Tidsintervallet kan variera från sekunder till dagar beroende på vilken tidshorisont man väljer att visa diagrammet.

Linjegraf

Stapelgraf

I en stapelgraf erhålls betydligt mer information än vad som ges i en linjegraf. Utöver stängningspris visas även öppnings-, högsta-, lägsta- och stängningskurs i tidsintervallet. Varje stapel representerar ett tidsintervall och precis som för linjediagram beror tidsintervallet på vilken tidshorisont man tittar på. Markering till vänster visar öppningspris, toppen visar högstapris, botten visar lägstapris, och markering till höger visar stängningspris. Fördelen med stapelgraf gentemot linjegraf är att man även får en uppfattning om prisrörelsen under varje period, inte bara hur priset stängde.

Upp

Stapelgraf

Candlestick-graf

Precis som stapelgrafer visar Candlestickgrafer öppnings-, högsta-, lägsta- och stängningskurs i tidsintervallet. Skillnaden är att det i en Candlestickgraf ritas ut en så kallad ”kropp” mellan öppningspriset och stängningspriset. Om priset stigit under perioden är denna kropp ofärgad och om priset fallit under perioden är denna kropp färgad.

Candlestick-graf

Trend, trendlinjer och trendkanaler

Upp

Trend

Med begreppet ”trend” avses den huvudsakliga riktningen, det vill säga huruvida aktien stiger eller sjunker generellt. Det finns flera olika sätt att identifiera rådande trend på, men ser man till prisgrafen kan man säga att en positiv trend råder vid successivt högre bottnar och toppar, medan en negativ trend råder vid successivt lägre bottnar och toppar. Trenden kan vidare definieras utifrån olika tidshorisonter. ”Primär trend” kallas trenden som råder på längre sikt, från några månader upp till flera års sikt. ”Sekundär trend” råder på några veckor upp till några månaders sikt. Den ”tertiära trenden” är trenden för några dagar upp till några veckor.

Primärtrend, sekundärtrend och tertiärtrend


Trendlinjer

Grunden i den traditionella tekniska analysen är hur och var trendlinjer kan dras, samt självklart vad dessa linjer innebär. En trendlinje skapas genom att flera toppar eller bottnar i prisgrafen förbinds med en linje. När trendlinjen förlängs framåt i tiden fungerar den som ett tekniskt stöd eller motstånd. I den traditionella tekniska analysen förutsätter man att underliggande xx fortsätter att röra sig i riktning med och inom den trend som råder. Trendlinjer är även grundstenarna i de formationer som används inom teknisk analys.

Stigande och fallande trendlinje

Genom att förbinda minst två bottnar i prisgrafen med en linje skapar man en stigande trendlinje. Denna trendlinje visar trenden i prisgrafens tidsspann samt var framtida stöd kan förväntas finnas i tid och pris. För att en stigande trendlinje ska kunna skapas krävs självklart att den i tid senare bottnen befinner sig högre än den tidigare bottnen. Hur en trendlinje ska dras är subjektivt och vissa analytiker väljer att förbinda bottnar på intradagsbasis, medan andra väljer att förbinda bottnar på stängningsbasis.

På samma sätt ritas en fallande trendlinje genom att minst två toppar i prisgrafen förbinds med en linje. En trendlinje är antingen stigande eller fallande.

Stigande trendlinjeFallande trendlinje

Brott av trendlinje

Ett brott av en trendlinje utlöser en teknisk signal. Om priset bryter ner under en fallande trendlinje utlöses en teknisk säljsignal. Om priset istället bryter upp över en stigande trendlinje utlöses en teknisk köpsignal. Då traditionell teknisk analys är en subjektiv analysform är det upp till varje analytiker att själv bedöma huruvida en teknisk köp- eller säljsignal faktiskt skett. Vissa analytiker ser varje brott av trendlinjen som en signal, medan andra anser att signal endast erhållits om stängningskursen sker utanför trendlinjen. Sedan måste självklart ett eventuellt brott även ses i ett större sammanhang, där flera tekniska indikatorer tillsammans ger en samlad bild. En enskild säljsignal som erhålls vid ett brott av en trendlinje ges därför till exempel mindre vikt om andra tekniska indikatorer samtidigt indikerar köp eller inte ger några signaler alls.

Är det så att en köp- eller säljsignal getts då en trendlinje brutits, återtestas ofta trendlinjen så som ett stöd eller motstånd. Detta eventuella återtest ger därmed ytterligare en chans att agera på den signal som tidigare getts.

Brott av fallande trendlinje, inklusive återtest

Trendkanaler

Med hjälp av två parallella trendlinjer kan man i vissa fall skapa en trendkanal. Denna visar inom vilket intervall en aktie handlas under rådande trend. Då trendkanaler består av trendlinjer innebär det att en trendkanal alltid är stigande eller fallande. Handlas aktien istället mellan horisontella prisnivåer kallas det istället att det sker en konsolidering mellan stöd- och motståndslinje. Mer om stöd- och motståndslinjer hittar du i nästa delavsnitt i denna utbildningsserie.

För att skapa en trendkanal börjar man med att rita en trendlinje i riktning med rådande trend genom att förbinda stigande bottnar i en upptrend och fallande toppar i en nedtrend. Kan man sedan förbinda de toppar som finns i upptrenden, eller de bottnar som finns i nedtrenden, med en parallell trendlinje, har så en trendkanal skapats. Denna skapade trendkanal visar sedan var framtida stöd och motstånd kan förväntas finnas i tid och pris. Under rådande trend kan således priset förväntas röra sig inom denna trendkanal. Brott ur trendkanalen är en varningssignal om en förestående trendvändning alternativt en acceleration av rådande trend, beroende på vilken av trendkanalens trendlinjer som bryts.

Trendkanal

Stödlinjer och motståndslinjer

I föregående avsnitt behandlades trendlinjer vilket är fallande eller stigande linjer som förbinder toppar och bottnar i en graf. Om linjen som bildas då toppar eller bottnar förbinds istället är horisontell kallas linjen som skapas för stöd- eller motståndslinje. De stöd och motstånd som skapas av stödlinjer, motståndslinjer, samt trendlinjer, är grunden till hela den traditionella tekniska analysen.

Stödlinjer och motståndslinjer

Stöd- och motståndslinjen är som sagt mycket lik en trendlinje, men horisontell. Genom att förbinda minst två toppar eller bottnar vid samma prisnivå kan en horisontell linje dras ut i prisgrafen. En linje som dras mellan toppar kallas motståndslinje och den som dras i bottnar kallas stödlinje. Linjerna visar var framtida motstånd kan förväntas finnas men precis som för trendlinjer är även dessa subjektiva. Bryts en motståndslinje ses det som att köparna har tagit kontroll i underliggande och teknisk köpsignal har därmed utlösts. Tvärtom gäller för stödlinjer.

Signalen är att betrakta som starkare om brottet skett under ökad handelsvolym. Ju fler tillfällen linjen testats utan att brott skett, desto starkare och betydelsefullare är motståndet eller stödet.

Motståndslinje

Motstånd blir stöd och Stöd blir motstånd

När en underliggande tillgång brutit igenom en motståndslinje förvandlas oftast denna istället till en stödlinje. Det tidigare ”taket” förvandlas därmed till en ”studsmatta”. Det är också ofta man får se att underliggande tillgång återtestar den tidigare motståndslinjen, vilken nu istället agerar stödlinje. Detta innebär att man inte sällan ges en andra chans att agera på den köpsignal som ett brott av en motståndslinje ger. På samma sätt förvandlas också brutna stödlinjer till framtida motståndslinjer.

Grundläggande kring börsintroduktioner

Upp

En börsintroduktion innebär att ett bolag väljer att notera aktier på börsen. I samband med detta brukar investerare erbjudas att köpa/teckna aktier i bolaget till en fast teckningskurs alternativt till en teckningskurs inom ett intervall som beror på efterfrågan. När ett bolag noterar aktier på börsen brukar man göra det genom en nyemission av aktier eller genom försäljning av aktier från befintliga aktieägare. Antalet aktier som ska säljas ut till investerare är bestämt på förhand och detta kan även innefatta en utökning av erbjudandet om intresset är stort.

Varför gör ett bolag en börsnotering?

Orsakerna för att göra en börsnotering kan variera, men de vanligaste är att bolaget vill ta in kapital, sprida ägandet eller för att befintliga ägare vill sälja sina aktier till nya investerare.

Hur sätts priset i en börsnotering?

Teckningspriset i börsnoteringar sätts av bolaget som noteras i samråd med deras rådgivare. Teckningspriset, som i sin tur speglar värderingen av bolaget, tas fram genom att man ser över bolagets kvalitativa och kvantitativa egenskaper.

Vem beslutar om tilldelningen?

Det är bolaget som ska börsnoteras i samråd med sina rådgivare som beslutar om hur aktierna blir fördelade till de som ansökt om att få köpa/teckna aktier. Företaget försöker ofta ge tilldelning till så många som möjligt och orsaken till det är bland annat att det finns krav på att man ska ha ett visst antal delägare för att få handlas via en börs eller marknadsplats. Om intresset är stort kan man som investerare komma att få färre aktier än vad man tecknat sig för eller inga alls.

Vilka risker bör man vara medveten om?

Det bolag som ska börsnoteras är oftast inte lika genomlysta och analyserade som befintliga bolag på börsen och detta kan leda till en informationsasymmetri. Bolaget kan misslyckas med att få in tillräckligt med kapital från nya aktieägare och därmed kan erbjudandet riskera att inte bli fulltecknat. Teckningspriset kan skilja sig från vad marknadspriset blir när bolaget väl börjar handlas på börsen.

Hur köper/tecknar jag aktier i börsintroduktioner?

www.swedbank.se/prospekt kan du få en överblick av aktuella börsintroduktioner och ta del av information kring deras erbjudanden samt anmäla intresse för att köpa/teckna aktier.

Viktigt att tänka på

Innan du ansöker/svarar på erbjudandet i en börsnotering bör du läsa igenom villkoren och de officiella erbjudandehandlingarna.


Summering del 3

Ett sätt att begränsa riskerna i sitt aktiesparande är att använda sig av funktionen stop loss. Stop loss innebär att dina aktier per automatik kommer att säljas om aktiekursen når en viss på nivå som du på förhand har bestämt.

De vanligaste formerna av teknisk analys görs med hjälp av så kallade linjegrafer, stapelgrafer och candlestickgrafer.
En linjegraf skapas genom att sammanbinda en akties stängningskurs med regelbundna tidsintervall och syftar till att presentera en akties kursutveckling över en längre tid. Tidsintervallet kan variera från sekunder till dagar beroende på vilken tidshorisont man väljer att visa i diagrammet. I en candlestick- och stapelgraf erhålls mer information än vad som ges i en linjegraf, exempelvis registreras även öppnings-, högsta-, lägsta- och stängningskurs i det givna tidsintervallet. Med hjälp av teknisk analys kan även en akties trendlinje fastställas, dvs. om aktiens huvudsakliga kursutveckling är stigande eller sjunkande.

För aktiebolag som ännu inte är noterade på börsen kan de välja att genomföra en så kallad börsintroduktion, dvs. notera sina aktier på börsen. Orsakerna för att göra en börsnotering kan variera, men de vanligaste är att bolaget vill ta in kapital, sprida ägandet eller för att befintliga ägare vill sälja sina aktier till nya investerare. När ett bolag noterar aktier på börsen brukar man göra det genom en nyemission av aktier eller genom försäljning av aktier från befintliga aktieägare. I samband med en börsintroduktion brukar investerare erbjudas att köpa/teckna aktier i bolaget.

Frågetest

Vad kallas det när ett bolag i syfte att öka aktiekapitalet ger ut nya aktier?
A) Nyemission
B) Börsintroduktion
C) Fondemission

Inom teknisk analys har nedanstående graf ett särskilt namn, vilket?
A) Linjegraf
B) Candlestick-graf
C) Stapelgraf

Stapelgraf

Svar på testet

Slutet på aktieskolan

Nu har du nåt slutet av aktieskolan. Det vi gått igenom här är förstås bara en bråkdel av den kunskap som kan användas i samband med ens aktieinvesteringar. Har du förslag på ämnen som vi borde ta upp eller har frågor får du gärna höra av dig till oss på sprinklebit@swedbank.se

Upp

Kontaktvägar

Stäng Skriv ut