I juni presenterade 3:12-utredningen sitt efterlängtade förslag, som syftar till att göra reglerna för fåmansföretagare enklare och bättre. Enligt förslaget ska de börja gälla den 1 januari 2026. Här berättar Lara Hemming, skattejurist på Swedbank Private Banking, om de viktigaste förändringarna i förslaget och hur de påverkar dig som företagare.
För närvarande beräknas gränsbeloppet, alltså den del av utdelning eller kapitalvinst som beskattas med 20 procent, enligt förenklingsregeln eller huvudregeln.
Utredningens förslag innebär en sammanslagning av dessa två regler till en gemensam beräkningsregel där grundbeloppet höjs från 2,75 till 4 inkomstbasbelopp (ett inkomstbasbelopp motsvarar 76 200 kronor, 2024).
– Grundbeloppet ska fördelas på andelarna i företaget. Äger man andelar i flera företag, fördelas grundbeloppet proportionellt mellan företagen, säger Lara Hemming, skattejurist på Swedbank Private Banking.
Utöver grundbeloppet kan en lönebaserad del läggas till, motsvarande 50 procent av de utbetalda bruttolönerna i bolaget och dotterbolag. En viktig förändring är införandet av ett schablonmässigt löneavdrag om 8 inkomstbasbelopp som ersätter dagens löneuttagskrav, och att den så kallade fyraprocentsspärren tas bort.
– Detta innebär att delägarna inte längre behöver kontrollera att de uppfyllt lönekravet innan årets slut och möjliggör för fler delägare att kunna nyttja den lönebaserade delen. Taket för lönebaserat utrymme om 50 gånger den egna lönen kvarstår dock, vilket innebär att en viss lön ändå behöver tas ut, säger Lara Hemming.
En annan förändring är att de två olika takbeloppen för utdelning och kapitalvinst slås samman till ett gemensamt takbelopp om 90 inkomstbasbelopp. Detta nya takbelopp gäller för både utdelningar och kapitalvinster under beskattningsåret och de två föregående åren.
– Denna förändring är en stor förbättring för utdelningar eftersom takbeloppet räknas per år enligt nuvarande regler, säger Lara Hemming.
Enligt nuvarande regler görs en uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år. Denna uppräkning föreslås att tas bort vilket innebär att sparat gränsbelopp inte längre kommer att räknas upp med statslåneränta plus 3 procent.
– Detta missgynnar delägare med stort sparat utdelningsutrymme men utredningen anser att detta kompenseras med det högre grundbeloppet, säger Lara Hemming.
Förslaget innebär även förändringar gällande förräntningen av omkostnadsbeloppet. Räntan (statslåneräntan plus 9 procent) får endast beräknas på omkostnadsbelopp över 100 000 kr.
3:12 reglerna innehåller tidsgränser som avgör när aktierna övergår till att bli okvalificerade och därmed beskattas med 25 procents skatt. Detta brukar kallas karenstid eller trädaperiod.
För trädabolag och bolag med utomstående ägare föreslås karenstiden sänkas från dagens fem till fyra år. Förslaget innebär att dagens tidsgränser genomgående kortas ned med ett år och påverkar därför även bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet.
– Trots förhoppningar om tydligare regler för utomståenderegeln och "samma eller likartad verksamhet", kvarstår dessa utan större förändringar. Utredningen nöjde sig med att endast kodifiera i lagtext att det krävs ett utomstående ägande om 30 procent. Motivet till detta är att kvalifikationsregler i hög grad styrs av omfattande praxis och att större förändringar skulle skapa rättslig osäkerhet, säger Lara Hemming.
– Förslaget är ett steg mot att underlätta för företagarna att fokusera mer på sin verksamhet och mindre på komplicerade skatteregler, men reglerna kommer även fortsättningsvis att vara komplexa, säger Lara Hemming.
Närståendebegreppet begränsas så att syskon (inklusive syskons make och barn) inte längre räknas som närstående. Detta innebär att delägaren till exempel inte behöver beakta syskons verksamhet vid bedömningen av om andelarna är kvalificerade eller inte.
– Vidare föreslås att fåmansföretag årligen ska lämna kontrolluppgifter till Skatteverket om ägare och andelsinnehav, inklusive förändringar. En och samma beräkningsmodell av gränsbelopp och ökade uppgiftsskyldigheter möjliggör bättre automatisering av reglerna och kontrollmöjligheter för Skatteverket, säger Lara Hemming.
Det är viktigt att notera att detta är ett förslag från utredningskommittén och ett tidigt stadium i lagstiftningsprocessen. Förslaget ska nu genomgå remissarbete och diskussioner innan det kan bli lag, med planerat ikraftträdande den 1 januari 2026. Remissvaren ska ha inkommit senast den 18 oktober 2024.
– Vi på Swedbank Private Banking följer utvecklingen noga och ser fram emot att diskutera förslaget med våra kunder. Kontakta din rådgivare för mer information, avslutar Lara Hemming.
Lara Hemming, skattejurist på Swedbank Private Banking.
